SUNE I FJÄLLEN

Producerad år: 2014

Genre: Komedi / Barn / Familj

Rekommederas från: Barntillåten

Speltid: 92 min

Regi: Gustaf Åkerblom

I rollerna: William Ringström

Morgan Alling, Anja Lundqvist, Julius Jimenez Hugosson

Hanna Elffors Elfström, Frida Hallgren m. fl. 

______________________________________

Vad gör Sune när han upptäcker att hans älskade Sophie ska åka till fjällen med snygga sportkillen Santos? Enkelt: han övertygar hela familjen Andersson att följa med, trots att de varken har råd eller kan åka skidor.

Nu är dem tillbaka igen. Familjen Andersson. Allas våra älskade Sune med familj. Denna gången, den tredje, så beger man sig på skidsemester i fjällen. 

Ja tidigare har vi fått bekanta oss med Sune på semester i Grekland och under en bilsemester igenom Europa. Men denna gången så håller dem sig som sagt på hemma plan. Inför det kommande lovet får Sune reda på att hans Sophie ska åka på fjällsemester men oroar sig att hon ska falla för Santos, skolans snyggaste sportkille, men inte kunnig när det gäller tjejer. Dock är han orolig att Sophie ska fastna för honom så han tar beslutet att familjen än engång ska åka på semester även om pappa Rudolf försöker hålla i pengarna. Sune lyckas dock lura familjen att dem blir bjudna av Sophies familj och alla hänger på och nu börjar ett fjälläventyr där ingen i familjen egentligen kan åka skidor. Men är det gratis så! Men ska Sune lyckas och hindra Sophie att falla för Santos, och vem är egentligen den där som det varnas för hela tiden, Snöras? Ett konstigt snömonster?

Att det är snubbelkonstnären Morgan Alling som spelar Sunes pappa har knappast undgått någon tror jag. Att han fungerar för den yngre generationen det förstår jag, men för mig är Sunes pappa Peter Haber i SUNES SOMMAR (1993) som jag faktiskt dock tycker är bättre än Morgan i rollen som pappa Rudolf.

Men utan att jämföra dem två emellan så är SUNE I FJÄLLEN, en underhållande och trevlig familjefilm. Humorn från dem tidigare filmerna finns kvar. Dock var det sämre i den förra, BILSEMESTERN-filmen, sin är den svagaste tycker jag. Men i FJÄLLEN-filmen har man hittat tillbaka till dem små härliga guldkornen som finns i GREKLAND-filmen. Själv är jag ingen som gillar snö och fjäll men kan säkert tänka mig att dem som har vanan inne av att semestra i fjällen kan känna igen sig. För visst är det roligt när pappa Rudolf äter renbajs och alla dessa människor som kommer ivägen för familjens "klumpigheter" eller? Jo då, man drar allt på smilbanden och skrattar högt även jag när jag ser på filmen och man kan tänka sig in i pinsamheterna det blir för barnen om man skulle göra som pappa Rudolf alltid gör.

För oss vuxna så är kanske filmen inte riktigt hundra, men för dem yngsta, som min dotter på nio år så gillade hon SUNE I FJÄLLEN skarpt. Så mycket att hon pratar om den nästan hela tiden och vill se den igen. Så frågar du henne om betyget på filmen så blir det säkert en femma men hos mig, ja där blir betyget lägre. En trea. Tre fyllda popkornburkar fyller jag upp för SUNE I FJÄLLEN. Glimten i ögat finns där. Morgan Alling gör hela filmen. Och självklart sitter hjärtat på det rätta stället för den här familje filmen. En film som jag absolut tycker att ni ska gå och se med era barn, om ni inte redan har gjort det.

SUNE I FJÄLLEN visas på bio.

Vi får se om det blir SUNE I FJÄLLEN som blir årets Guldbaggevinnare i Biopublikens Pris. 2012 var det SUNE I GREKLAND som fick den, kanske blir det en repris senare i år. Om den blir nominerad vet vi längre fram. Och om biopubliken får bestämma så tror jag att den kommer ta hem priset. Men den som väntar får se...

Eller vad säger ni Familjen Andersson?

//Stefan

Hej på er!

Nu är jag tillbaka efter ett långt uppehåll i december. Inte riktigt meningen men sånt händer och tiden för att finnas här för er och skriva lite om film försvann. Men nu är jag som sagt åter tillbaka och det är ett nytt år med en massa nya härliga filmer, både bra och tyvärr mindre bra. 

Jag försöker dela med mig av mina favoriter och dem filmer som jag gillar och tycker e bra. Men var och en gör ju sin egen uppfattning av vad man gillar. 

Självklart har jag sett en del film under julen, men sanningen är den att det har inte varit några höjdare som ens är värda att dela med sig av, tycker jag. Men jag hoppas att 2015 blir ett bra film år och att jag ska hinna med att dela med mig av dessa filmer. 

Jag vill tacka alla er som klickar er in på sidan för att läsa min recensioner och tankar om film. Utan er hade jag nog inte fortsatt. Och att avsluta 2014 med över 6000 besök, ja det får mig att bli sporrad till att skriva vidare.

Tack för att ni finns! Snart kommer det mer recensioner här på Stefans Filmtips.

Kram på er!

//Stefan