På väg hem efter en ordentlig julfest stannar tre arbetskamrater för att ta ut pengar vid en när-liggande bankomat.

Vad de inte vet är att någon övervakar varje steg de tar och snart är de inlåsta i bankomatens klaustrofobiska vänthall. Där tvingas de kämpa för sina liv då en okänd man bestämt sig för att de måste dö – en efter en.

WTF? Ungefär så ställer man sig frågan precis som ungdomarna i bankomaten gör när dom blir utsatta för terror. Vi vet inte varför? Dem vet inte varför? Bara att det är en jädrigt psyko person som vill dom illa och inte vill släppa ut dom. Om dom försöker riskerar dom att dö! 

Låter det spännande? Ja. Lite är det faktiskt det. Först när jag skulle se den här filmen så trodde jag att det bara var en dussin film i raden utav dessa rysare/skräckisar som fullkomligt exploderar varje år, men som mest kommer direkt upp på hyrfilmshyllorna.

Jag tycker inte att man ska underskatta filmen ATM, för den är verkligen spännande och nagelbitande. Du har arbetskollegorna där killarna är lite knoll och tott. Den ene mer tillbakadragen och den andre framfusig och snål. Sen finns tjejen som den blyge alltid velat fråga 

ut på lunch men aldrig vågat förräns nu, när hon ska sluta och han erbjuder sig att köra hem henne. Men naturligtvis så ändras situationen helt när polaren vill följa med och bli hemkörd men måste ta ut pengar till en pizza. Men snart befinner sig alla tre inne i bankomaten och upptäcker att en främmande man, som inte ens vi vet vem det är som bara hindrar dom från att komma ut och dödar ALLA som kommmer i närheten. Och detta är spännande eftersom jag nämnt tidigare att int ens vi vet vem mannen är och varför. Man kan själv känna paniken och känslan som dom upplever och man bara hoppas att dom kan komma undan. Hur det går ska jag naturligtvis inte avslöja utan det får du se själv MEN filmen slutar med ett åh typiskt och va! Och vem vet kanske det kommer en ATM 2.

Det som skiljer denna från många andra skräckisar just nu och som varit innan är att den är inte överdrivet blodig. Det räcker med att man hör och ser smärtan i dom som kommer i vägen om man säger så. Utan här har man verkligen lyckats med att bygga upp filmen och man känner sig psyikist illamående då man känner paniken precis som ungdomarna i filmen gör.

Så ATM är ett lysande exempel på att man behöver inte ha med en MASSA blod och gore för att göra en rysar-skräckis film nervkittlande och nagelbitande. Även om det inte är det bästa jag har sett, långt ifrån, så kan jag ändå rekommendera att se ATM en regnig sommarkväll.

Eftersom den inte är dålig utan bra blir betyget kort och gott en trea och sevärd, enligt mig i alla fall. Och jag vet att det fanns vissa som jag såg denna med som hade svårt att sova den natten. Vågar du se den?....

//Stefan