MODIG

Producerad: 2012

Genre: Animerat/3D

Längd: 100 min

Tillåten från: 7 år

Regi: Mark Andrews 

Svenska röster: Amy Diamond, Elisabet Carlsson, Leif Andrée, Ewa Fröling, John Houdi

___________________________

Sedan urminnes tider har berättelser om storslagna strider och mystiska legender gått i arv till kommande generationer bland de karga och hemlighetsfulla högländerna i Skottland.

I "Modig" får en ny berättelse sin början när den modiga Merida konfronterar traditionen, ödet och de mest fruktansvärda odjur. Merida är en skicklig bågskytt med häftigt temperament, och dotter till Kung Fergus och Drottning Elinor. För att hitta sin egen väg i livet bryter Merida en urgammal och helig sed. Meridas handling leder indirekt till kaos och raseri i kungadömet, och när hon ber en excentrisk gammal klok kvinna om hjälp, går hennes olycksaliga önskan tyvärr i uppfyllelse. De farofyllda följderna tvingar Merida att upptäcka meningen med äkta mod, hon måste bryta en fruktansvärd förbannelse innan det är för sent.

Ända sen Pixar 1995 kom med TOY STORY har dom gjort succé efter succé och jag tror att MODIG inte kommer vara ett undantag. Med filmer som TOY STORY 1 - 3, HITTA NEMO, BILAR, SUPERHJÄLTARNA m. fl. så vet man nog vad man får om man går och ser en film från Disney Pixar. En bra och snygg tecknad film. Visst är det som med vanlig spelfilm att den ena är bättre än den andra och man hittar alltid sin egen favorit. Hos mig är det dem ovannämna och bland dem svagaste, tänker på storyn, så har jag svårast för UPP och WALL-E. Dem var snyggt gjorda och barnen gillade dem men jag tyckte att dem har tråkig story. 

MODIG är inte det sämsta som Pixar har gjort men inte heller det bästa. Igår var jag på bio med dem två minsta i familjen, en 7 åring och en 11 åring och såg på filmen i 3D. Det tycker jag är det bästa med såna här filmer, hur bra och väl dom fungerar i 3D. För det är som jag har nämnt tidigare att 3D gör sig faktiskt bäst inom den tecknade världen, och MODIG är inget undantag.

Grundstoryn till filmen påminner mycket om Astrid Lindgrens RONJA RÖVARDOTTER. En kung får en dotter som när hon växer upp vill gå sin egen väg och strunta i traditioner och vill känna frihet och upptäcka faror och erfarenheter på egen hand. Visst känns det igen?

Fast här finns inga grådvärgar och vildvittror men små blå varelser, illblåss som påminner om dom underjordiska men är mycket snällare än dem väsen i Astrid Lindgrens berättelse.

Pixar vet verkligen vad dem gör och hur man ska göra det. För detaljerna i filmen är grymt snygga och man blir lika tagen varje gång man ser en film från dem. Sen kan man också räkna med att det alltid kommer i 3D version också. En annan sak som bolaget alltid har det är humorn och härliga birollsfigurer, som oftast är dom som lyfter hela filmen. Utan dom faller nog dem här animerade filmerna platt som en pannkaka. Sen är det oftast så att jag ser den svenska versionen av filmen och kan därför sällan jämföra originalet med denna. Men jag måste säga att rösterna till filmen är väldigt bra och känns trovärdiga och Amy Diamond som gör rösten till Merida är riktigt bra. Där har man lyckats hitta en röst som passar den upproriska Merida. Att rösterna fungerar till personerna är ju faktiskt halva filmen. 

Jag gillar MODIG och frågar du mina barn så tyckte dom den var jättebra, speciellt tösen på 7 år, hon älskar prinsess-hjältefilmer.

Men det var en sak som jag undrade efter att jag hade sett filmen och det var dess titel, MODIG. Varför heter den modig? Visst är Merida "modig" och gör som hon vill men hela filmen går ju ut på att hon vill ändra på traditionerna och gå sin egen väg och gå på äventyr. Så jag tycker att den skulle hetat något annat typ revolt eller nåt. Men det spelar nog ingen roll för som film håller den spänningen för dom små hela vägen. Visst är det en bra familjefilm som jag verkligen tycker att man ska gå och se med sina barn, och gärna då 3D versionen som jag själv såg.

Av fem möjliga så ger jag filmen MODIG en trea i betyg och vill du se den så går den just nu på biograferna.

Här är ett klipp från filmen.

//Stefan

Istidens älskade antihjältar Sid, Manny, Diego och Ellie är alla tillbaka i den skakande fjärde ICE AGE-filmen där våra vänner drabbas av en jordbävning orsakad av en viss ekorres jakt på ett ekollon...

Äntligen är dom tillbaka mammuten, sabeltandade tigern, sengångaren och den underbara förtids ekorren Scrat, som inte gett upp sin jakt på ekollon. Ju mer desto bättre. Denna gången dyker dom dessutom upp igen i 3D. Självklart finns det en vanlig version också men det är 3D varianten som jag har sett den här gången.

Den här gången tvingas våra vänner fly undan en stor jordbävning där alla kontinentalplattorna skapas och alla våra världsdelar skapas tack vare en viss ekorre som envisas med att få ner den i marken. Så äventyren skapas fortfarande på samma sätt som dem alltid har gjort i alla filmerna, genom att Scrat försöker gömma sin nöt. Där har skaparna inte direkt kommit på nåt nytt men jag gillar att dom ändå lyckas hålla liv i serien och komma på nya sköna äventyr och figurer. 

Denna gången så hamnar våra fyra vänner på äventyr när dom kommer ifrån i sin flock på grund av jordbävningen och att landmassorna flyttar sig. Manny skiljs från sin familj tillsammans med Sid och Diego och tvingas ut på havet i en storm på ett stort men smältande isflak. Snart träffar dom på havets stora pirater och Diego träffar kanske för första gången på länge en tjej som han, utan att han riktigt fattar varför, faller för. Med på äventyret till havs följer också Sids mormor, Mommo, med och henne har Sids familj bara lämnat av hos honom men Sid med sitt stora hjärta kan aldrig fatta varför hans familj gör som dom gjort. 

Äventyret på havet drabbas som sagt samman med pirater, som hävdar att det är dom som äger havet och att allt är deras. Manny och dom andra är fast beslutna på att ta sig tillbaka till land igen och ger sig in i striden med piraterna och den som har den starkaste familjen vinner. Budskapet i filmerna är ju alltid lika tydliga och samma ALLA är en familj och tillhör samma flock vare sig du är pungråtta eller mammut.

Som vanligt när filmer som denna kommer i flera stycken så är det alltid allt som oftast den första som är den bästa och det tycker jag nog fortfarande även om denna absolut inte är dålig. Nej den är helt klart sevärd och som vanligt är det ju Sid och Scrat som lyfter filmen framåt. Kul är också och se hur skaparna hittar på storys och händelser för hur olika delar av jorden blev som det ser ut idag. Men nu känns det som om att det inte finns så mycket kvar att berätta i en femte del, men vem vet kanske dyker våra vänner snart upp igen på vita duken. 

Som 3D film så fungerar den utmärkt även om det inte är den bästa tecknade hittills, där tycker jag att TRASSEL och MÄSTERKATTEN är mycket bättre, just med den tekniken. Som vanligt är ICE AGE inte bara en film för barn utan fungerar lika bra för vuxna och är en bra familjefilm att gå och se tillsammans med sina barn. Jag var lika road av filmen som dottern var när vi lämnade biografen. Och bara det tycker jag är ett gott betyg.

Av fem möjliga popcornburkar kommer ICE AGE 4 - JORDEN SKAKAR LOSS i 3D att få en stark 3:a

Också bjuder jag lite på en skön kortis med Scrat.

Äsch vi tar en till!   

//Stefan

Sean Banan drar till Afrika, världens skönaste land. Han tar med sig schlagerdivan Kikki Danielsson aka Kikki Dee för att spela in den fetaste musikvideon någonsin. Det som skulle bli superenkelt blev istället en kaotisk roadmovie med båtjakter, vilda djur och en massa udda möten. En böjd svensk komedi.

Sean Banan har spelat in en duett med Kikki Danielsson, och i vanlig ordning ska det göras en musikvideo. Men eftersom budgeten är för liten investerar Sean rubbet hos en mystisk affärsman. Sean & Kikki flyger till Afrika för att spela in den fetaste videon någonsin. Våra hjältar får dock genast problem eftersom affärsmannen tycks ha gått upp i rök. De slår följe med en smågalen f.d svensk ambassadör och efter en fartfylld jakt genom Afrika, full av udda möten och overkliga äventyr får de till slut tag på honom.

Han vägrar ge tillbaka Seans pengar. Sean deppar men Kikki peppar, och efter ett antal bil- och båtjakter lyckas de ta tillbaka pengarna.

Antingen så är det jag som har dålig humor eller så har kritikerna ingen humor alls. Att barnen gillar Sean Banan det har jag fattat. Åh ja jag gillar nog hans humor lite grann jag med. 

Ungarna ville se filmen i helgen och tillsammans med frugan satte vi oss och kollade på filmen. Jag måste nog säga att jag blev ändå liiiiiiite positivt överraskad, för så dålig är den inte. Jag har sett sämre. För mig så känns ibland Sean Banan som Ronny och Ragge som en annan föll för på 90-talet. Men R och R är bättre men ändå samma typ av "buskis"humor om man kan kalla det för det. Visst någon större filmskådis eller stjärna är han ju inte men rolig ändå liksom. Man drar allt på läpparn på när man ser honom lite granna ändå.

 I SEANFRIKA så har han ju inte fått några större skådisar med sig utan det är ju en schlagerstjärna som verkligen bjuder på sig själv, Kikki Danielsson och en av 90 talets största? Eurodiscostjärnor, Dr Alban. Till ensemblen kommer också Johannes Brost allas vår Joker från tv-serien REDERIET. Alla dessa tre tillsammman med Sean Banan bjuder verkligen på sig själva och sitt artisteri. Jag blir imponerad av Kikki att trots hon gått upp ett par kilo ändå spelar den schalagerdrottning som hon än gång var och Alban ja HAN driver verkligen med sig själv om att han tjänat pengar på sin musik. Gråast i gänget är Brost som inte tillför något större utan gör samma typ av roll som han alltid nästan har gjort, fast ibland blir hans kommentarer lite för rasistiska, tycker jag. Men som tur är vänds snart hans figur till det bättre och ställer upp för dom fattiga sydafrikanerna som tvingas bo på soptippen. 

För mig så funkar den den lilla stunden som filmen varar, 1 timme och 10 minuter, och längre behöver filmen inte vara man fattar snart galoppen och kan lista ut hur den ska sluta. Kanske inte en film jag kommer se två gånger även om barnen redan sett den flera gånger så tycker jag ändå att den är lite småtrevlig. Därför mina kära läsare kommer jag att ge filmen en tvåa av fem möjliga popcornburkar. Fel kanske men jag tycker att det är lite roligt. Åh barnen era kommer att gilla den det är ju änna den ålderskategorin den är gjord för så ta er tid att sitta ner med dom i soffan och kolla in SEAN BANAN - INUTI SEANFRIKA. Lite kommer du nog skratta, fast det är klart gillar man inte tråkig och lite prutt humor som jag så... :) Det är som någon skrev någonstans. En svensk Borat.

//Stefan

Det här är berättelsen om kameleonten Rangos komiska och livsförändrande resa. Rango lever ett lungt liv i trygghet som ett vanligt husdjur hemma hos en vanlig familj. Trots detta lider han av en stor identitetskris. För hur högt kan man egentligen sikta när hela ens liv består av att smälta in? 

När Rango av en händelse hamnar i den sandiga, pistoltäta byn Dirt – en laglös utpost bebodd av öknens mest sluga och originella varelser – inser den allt annat än modige ödlan att han plötsligt sticker ut ur mängden.

Med sin rappa tunga och skådespel välkomnas Rango som stans sista hopp och snart tvingas han ta sig an sin nya roll...  som sheriff. Snart börjar hans nya actionfyllda liv med situationer och möten som han bara kunnat fantisera om, och det dröjer inte länge förräns Rango blir den hjälte han en gång i tiden endast drömde om att vara.

Det verkar som om Hollywood bara spottar och spottar ur sig tecknade filmer i långa rader och att även etablerade regissörer som vanligtvis gör "vanlig" film även satsar på att göra tecknade-, dataanimerade filmer. Och en av dom är Gore Verbinski som nog är mest känd för sina filmer om Jack Sparrow i PIRATES OF THE CARRIBEAN men har även gjort filmer som den amerikanska versionen av THE RING och THE MEXICAN med Brad Pitt (Fight Club, Moneyball) och Julia Roberts (Pretty Woman, Erin Brochovich).

Till sin hjälp med rösten som Rango i den amerikanska versionen har han Johnny Depp som ju spelade Jack Sparrow. Tyvärr så såg jag, som alltid, den svenska dubbade versionen med Miranda, min dotter, men då man ser hur Rango rör sig så förstår man att Depp är den som han skapade kameleonten Rango runt. För kroppsspråket är på snudd lika dant som hon Johnny Depps unika och underbara skådespeleri. Och Johnny har la sina favoriter i Gore Verbinski och Tim Burton (Alice in Wonderland, Edward Scissorhands, Sleepy Hollow) som han har jobbat med ett otal gånger som tillsammans är aktuella med nya filmen DARK SHADOWS som precis gått upp på biograferna. Med Gore Verbinski spelar han just nu in THE LONE RANGER.

Men tilbaka till filmen RANGO. Detta är som sagt, tycker jag i alla fall, en lite udda animerad film. Massa konstiga figurer som jag tycker ser mer hemska ut än dom är söta men kanske har man sett för många filmer från Dreamworks och Pixar. Men man ska väl inte dömma filmer ut efter om dom är söta eller inte. Och jag blev faktiskt överraskad av filmen. Den var mycket bättre än vad jag trodde. Men jag har ändå svårt för fula äckliga figurer i detta fall mycket reptiler osv. i såna här filmer. Men men... det fungerar och visst har den sin humor och fantasi. Kanske den blir bättre i sin originalversion, den amerikanska. Den är absolut inte dålig utan gillar man animerade filmer tycker jag att man ska se den men jag har sett bättre och tycker inte att den ska få ett sånt toppbetyg som den får i aftonbladet eller i nyhetsmorgon. RANGO håller som en bra film för barn och vuxna och kanske den är mer riktad till vuxna än barn i vissa scener. Men vill ni få en stund med era barn en regnig dag så kan jag rekommendera er att se den för dom kommer garanterat att gilla den.

Av fem möjliga är jag dock villig att ge RANGO en trea i betyg för så dålig som det låter är den inte men inte heller så bra som andra tycker.

Mycket nöje! Yeeehaaa!

//Stefan

Nu är det dags igen att återvända till det magnifika Antarktis, här återser vi vår steppdansande pingvinhjälte Mummel och hans underbart vackra kejsarpingvinhona Gloria. Men dom har ett problem - deras son Erik har koreografifobi och har Den Mäktiga Sven, en pingvin som kan flyga, som sin största idol och förebild. Snart Erik får lära sig om sin fars hjältemod när han samlar hela Antarktis djurbefolkning, från små krill till gigantiska elefantsälar för att rädda deras värld från en säker undergång med hjälp av sång och dans.

Senast vi mötte dom ståtliga kejsarpingvinerna från Antarktis var 2006. Nu 6 år senare får vi träffa dom igen, denna gången har Mummel och Gloria själva fått barn, Erik. Tyvärr har han inte samma entusatism för dans som sin pappa, snarare tvärtom. Han får inte riktigt ihop det med sina små fötter när han ska dansa. Med finns naturlligtvis också dem små coola pingvinerna som Mummel fick som vänner i den första filmen. Dom är typiska sidekicks med sin charmiga och söta humor. Och precis som i den förra filmen har även HAPPY FEET 2 ett budskap med ett aktuellt tema. Denna gången har skaparna tagit upp miljö och klimathotet som råder på jorden där polerna smälter.

Vi får även som sagt lära känna en ny bekantskap i form av en Lunnefågel vid namn Sven. Fast alla pingviner tror att   han är en flygande pingvin, och tänker man efter så är dem ju utseende mässigt ganska lik en pingvin. En kul grej som dom gjort till en rolig del i filmen.

Mannen bakom filmen är som förra gången George Miller, och när jag fick höra det vid den första filmen så tänkte jag att jag kände igen det namnet och hittade att det är samma regissör som ligger bakom MAD MAX filmern med Mel Gibson (Dödligt Vapen) så det är verkligen tvära kast från att göra filmer till oss som gillar action till att göra trevliga familjefilmer. Men han har faktiskt gjort det förut då han ligger bakom BABE - Den Modiga Lilla Grisen.

Jag såg filmen tillsammans med min 7-åriga dotter och hon älskade filmen och nu så har även en av hennes gosedjurspingviner namnet Happy Feet. Jag gillar filmen även om den inte riktigt är lika bra som den första. Den första filmen hade bättre story och bättre sång och dansnummer än vad som förekommer i denna filmen. Denna versionen finns i 3D vilket man klart lägger märke till men jag har sett 2D versionen och den med svenskt tal. Det är en alldels perfekt familjefilm som jag tycker att man ska ta sig tid med sina barn att se. Dom kommer säkerligen att älska dom gulliga kejsarpingvinerna. Jag tyckte dock att HAPPY FEET 2 är lika bra som HAPPY FEET men klart sevärd tillsammans med barnen.

Av fem möjliga popcornburkar så får HAPPY FEET 2 i betyg en:

//Stefan

Marissa hade egentligen slutat sin karriär som hemlig agent när hon fick barn, men när en superskurk som börjar stjäla tiden dyker upp tvingas hon tillbaka till sitt tidigare yrke. Till sin hjälp tar hon sina styvbarn Rebecca och Cecil, som egentligen inte alls tycker om sin styvmor. Ska de ändra uppfattning när de får reda på vem Marissa egentligen är? Och ska de tillsammans lyckas ta tillbaka tiden?  

Nu är det dags för en ny grupp barn att få ta del av SPY KIDS och denna gången i 4D om man haft tillgång till det. Har man sett den på bio när den gick så var 4D, 3D med luktkort!?? Vilket innebar att vid speciella stunder under filmen så skulle man skrapa på ett kort och dofter sprider sig i salongen. Men den versionen jag har sett är den vanliga s k 2D versionen.

Jag tycker SPY KIDS fenomenet är en kul idé och gillade verkligen den första filmen även om den är gjord för barn. Vi har i tidigare filmer fått följa syskonen Carmen och Juni Cortez om hur dom upptäckte att deras föräldrar var spioner och hur dom själva blev dom första "SPY KIDS". Den första filmen kom 2001 och fick sen två uppföljare till, 2002 och 2003 av skiftande kvalitét. Bakom filmerna har vi regissören Robert Rodrigues som även gjort filmer som FROM DUSK TILL DAWN och SIN CITY. Varför han vill fortsätta med SPY KIDS vet jag inte men han tycker nog att det är ett filmconsept som fungerar. Och det gör det åtminstånde hos min yngsta tös som är 7 år hon gillar dessa filmer skarpt.

Denna gången har han tagit in nya barn som spioner, fast dom inte vet om det, och har även med Jessica Alba (Fantastic Four, Sin City) som mamman som i hemlighet är spion, en gravid sådan. Han kör på i samma typ av film och har man sett dom andra så känner man igen filmspråket och gadgetarna, spionprylarna, som man använder. Visst märker man att filmen först och främst är tänkt som en 3D film och ibland var dom tänkt in luktkorten. Men den fungerar ändå lika bra som 2D. Okej, det är inte den bästa film i den här genren som jag har sett men den är kul för stunden och roar barnen. Och det är väl det som är tanken.

Hur knyter han ihop denna med dom övriga då eftersom det är nya personer vi får lära känna. Jo det gör han ganska finurligt genom att vi återigen får träffa Carmen och Juni och oj det är nu man inser att det är 9 år sen vi såg dom sist. Dom är ju vuxna ju!   Vi får veta att avdelningen med SPY KIDS är nerlagd men Carmen vill dra igång den igen och lyckas. Och det är detta som gör att filmen faktiskt lyfter och är underhållande. För jag satt och undrade och tänkte att det är tråkigt att den inte hade någon av dom andra från originalfilmern med men ack vad jag bedrog mig.

Även om jag som sagt är lite för gammal för såna här filmer så är den underhållande och gillar den och tycker den är helt okej även om den påminner ibland lite för mycket om 1an och 2an. Så har du ett barn som aldrig sett SPY KIDS eller som missat 4an så se den om inte annat så tror jag nog att dina barn gillar den. Det gjorde i alla fall en av mina. Så av fem möjliga popcornburkar ger jag SPY KIDS 4 i betyg en:

//Stefan

Det finns en fransk regissör som jag verkligen gillar. Speciellt om det handlar om lite fantasy men absolut om man vill ha action och spänning. Jag talar naturligtvis om Luc Besson. Denne regissör som slog igenom 1988 med DET STORA BLÅ men i actiongenren så är det nog 1990 med NIKITA och sen 1994 med LEON. Andra filmer är DET FEMTE ELEMENTET och ARTHUR OCH MINIMOJERNA-serien. Förutom dessa fantastiskt bra och underhållande filmer har han producerat och skrivit filmer som TAXI, TRANSPORTER, FROM PARIS WITH LOVE och den fantastiskt bra filmen TAKEN med Liam Neeson.

Men tillbaka till dagens recension och det är den sista filmen i ARTHUR-serien. ARTHUR OCH DE TVÅ VÄRLDARNA. För er som inte känner till Minimojerna så är dom inte större än 3 mm stora och lever under jorden och i trädgården hos Arthurs morfar. I den första filmen om Minimojerna fick vi reda på att 10-åriga Arthurs morfar försvann spårlöst för fyra år sedan. När Arthurs mormor riskerar att förlora gården på grund av att hon inte kan betala räkningarna ger sig Arthur av ut i trädgården för att söka efter skatten som hans morfar hade med sig från Afrika. Han hittar en hemlig väg till Minimojernas land och hamnar plötsligt i en underbar värld full av överraskningar. Tillsammans med minimojernas prinsessa Selena ger sig Arthur av på ett farligt äventyr i sin egen trädgård i kriget mot den store M, Maltazard, och att försöka hitta skatten.

I tvåan återvänder Arthur efter ett meddelande från hans prinsessa Selena om att hon är i fara. Men han inser snart att han blivit lurad av Maltazard som alla trodde hade gått under i kriget mot Minimojerna. Men han är tillbaka föra att utkräva sin hämnd mot Arthur.

Som ofta som det är nu för tiden när man gör en triologi så slutar tvåan alltför ofta med att man måste se trean för att få reda på hur det kommer att gå. Samma är det just med Arthur och Minimojerna. Trean tar vid precis där tvåan slutade men man får en mycket väl och genomgången sammanfattning av vad som hände i dom två andra filmerna. I den avslutande delen har Maltazard lyckats ta sig upp till människorna genom att lura Arthur och ta hans plats tillbaka till den stora världen och försöka erövra den. Så nu måste Arthur och hans vänner också ta sig dit och överlista Maltazard. Som vanligt krävs det mycket påhitt och uppfinningsrikedom innan man kan besegra den store M.

ARTHUR OCH DE TVÅ VÄRLDARNA är minst lika underhållande som dom andra två i serien. Filmen håller till och med mig fastklistrad i soffan. En mycket underhållande barnfilm. Snyggt filmad, snygga makes och den håller definitivt samma klass som dom två andra filmerna i serien. En film som jag tycker att ni ska ta er tid att se tillsammans med barnen för den här är lika underhållande för vuxna som för barn.

Av fem möjliga får ARTHUR-filmen:

//Stefan